Lyssna på flera ljudspår om övre trapphallen.
Här står vi inför en konsthistorisk visklek som går tillbaka nästan två och halft tusen år i tiden. Skulpturen av en diskuskastare går tillbaka på en förlorad bronsskulptur skapad av den grekiska skulptören Myron 450 år före kristus.
Idrotten var ett vanligt motiv i den antika konsten och diskus var en av grenarna i de antika olympiska spelens femkamp. Idrottstävlingar ordnades tillsammans med tävlingar i musik och vältalighet och idrottsmännen var ideal, de symboliserade harmoni mellan kropp och själ.
Originalskulpturen i brons är försvunnen, men under slutet av 1700-talet hittades flera romerska marmorkopior i Italien. Nationalmuseums gipskopia är skapad från en av dem, där originalet idag finns i London.
Skulpturens kropp är övermänskligt perfekta, jämna proportioner och varenda muskel är noggrant formad med styrka, kontroll och skönhet i perfekt balans. Men titta lite närmare på huvudet? Det formar en fin linje med den höjda discussen med näsan pekande framåt och nedåt men när skulpturen rekonstruerades, sattes ihop i London, så har man satt huvudet fel. I de andra marmorkopioerna vrider diskuskastaren kroppen och huvudet, så att huvdet tittar upp, bak mot den höjda discussen.